Om tiggare...

Jag läste en artikel i Kvällsposten som handlade om rumänska tiggare. Nedan kan ni läsa vad jag skrev till artikelförfattaren Lena Olsson.

Jag heter Bogdan Dobondi och är född i Rumänien, men har bott i Sverige hela mitt liv eftersom min familj emigrerade då jag var sju år. De sista fyra åren, dock, har jag valt att bo i Rumänien. Jag kände att jag ville lära känna landet jag är född i, språket som mina släktingar pratar om och kulturen - den oerhört vackra kulturen - som trots allt existerar i Rumänien.

Tiggarna och tiggeriet är ett problem. Rumänien har försökt, på många olika sätt, att komma underfund med problemet utan att kränka individens demokratiska rättigheter. Det har inte fungerat eftersom det tyvärr är lönsammare att tigga än att förvärvsarbeta. Det finns undersökningar, som jag tyvärr inte har tid att relatera till mer konkret, men som visar att en tiggare på gatorna i Bukarest tjänar ungefär 2000 euro i månaden. Det ska jämföras med en servitris som, i bästa fall, tjänar 300 euro i månaden, med dricksen inräknat; eller en banktjänsteman som tjänar mellan 800 och 1000 euro i månaden.



Jag tror att information är viktigt för att få bukt med detta problem. Dessa tiggare har gjort en konst i att vara offer. De spelar rollen fullt ut och dessutom gör dom det väldigt övertygande. Jag inser att det kan låta lite obekvämt i mångar öron, men tyvärr så är sanningen den att det är mycket mindre synd om dessa professionella offer än vad de flesta tror. Det är deras jobb helt enkelt. Jag skulle tycka det var jätteintressant om någon (ni på redaktionen kanske) skulle kunna skriva hur mycket en tiggare drar in om dagen eller per månad och hushåll. Om folk får reda på hur mycket pengar dom tjänar tror jag att många tänker sig för innan dom lägger en femma i koppen, så att säga.

Det är naturligtvis tragiskt att människor råkar illa ut, men majoriteten av de tiggare som kommer hit är det mycket vanligare att det är deras jobb och att de helt enkelt tjänar för bra för att sluta med det. De som det verkligen är synd om kommer inte till Sverige. Det är alldeles för dyrt. Detta gör att alla försök att komma underfund med problemet från myndigheternas sida slutar i ett misslyckande. Tiggeri, trots att det inte ser ut så (vilket också är själva poängen), är tyvärr ett val många gör. Det är nämligen väldigt lönsamt.

För sakens skull följer ett enkelt räkneexempel: om vi antar att sju personer får en femma av 25 personer per dag (inte ett orimligt antagande anser jag) och de tigger sex dagar i veckan så är månadsinkomsten för den familjen/hushållet 21 000 kronor. Sanningen är den att snittet förmodligen är högre än så; de får troligtvis en femma av 60 personer om dagen och då skulle deras månadsinkomst ligga på ca 50 000 kr. Detta är mina egna slutsatser, baserade på vad jag har sett nere i Rumänien. Jag tror nog att många av de som ger dessa "offer" pengar ger i snitt mer än en femma. Det skulle vara väldigt intressant om någon skulle undersöka hur det ligger till, men om mina aproximationer är i närheten borde människor få reda på det. Dessa personer tjänar oerhörda pengar på att utnyttja civiliserade samhällen som det svenska och bara genom information kan detta stoppas. Förutfattade meningar och xenofobi, som så ofta följer i dessa människors fotspår, är också bara möjligt att bekämpa på ett effektivt sätt genom information. Detta exempel räknade jag på då jag under ca 25 minuter iaktog en tiggare i Bukarest. Siffrorna jag har nämnt ovan är reducerade till ca 25% av det jag observerade.

Till sist vill jag tacka för en bra artikel. Detta är ett viktigt problem som behöver belysas och debatteras. Alla rumäner är inte tiggare och många skäms och drar sig för att berätta om sitt ursprung p g a några få som förstör deras anseende. Majoriteten rumäner i Sverige är plikttrogna och välanpassade medborgare som går till jobbet och betalar skatt som alla andra. Det är lätt att bli frustrerad när jag läser en artikel som denna. Den är inte representativ för landet Rumänien och ej heller för rumäner som folk.

Artikeln gör, tacksamt nog, inga anspråk på att generalisera alla rumäner som tiggare. Tyvärr blir den automatiskt lätt generaliserande då det inte finns något nyhetsvärde i att samtidigt skriva om de tusentals rumäner i Sverige som sköter sig. På så sett byggs ett tråkigt och missvisande rykte upp. Detta har hänt förut med andra etniska minoriteter - kosovoalbaner till exempel. Jag kan inte kritisera artikeln, för den är sann och välskriven, men jag kan konstatera, med sorg i sinnet, att media omedvetet bygger upp en falsk bild av Rumänien och rumäner.

Därför vill jag, som rumän, ta avstånd från dessa människor och vädja till våra svenska politiker att ta tag i problemet. Jag anser att detta är ett problem som svenska EU-politiker måste ställa sina rumänska kollegor till svars för. För till syvende och sist, detta är ett rumänskt problem som andra EU-länder har haft det tveksamma nöjet att få ärva. Den enda kritiken som man skulle kunna framföra till den svenska polisen och andra berörda myndigheter är att man kanske borde ha förberett sig lite mer. Detta fenomen kan knappast ha kommit som en överraskning. Om den gjorde det så visar det på en skrämmande inkompetens och blåögdhet.

Med vänlig hälsning

Bogdan Dobondi, rumänskfödd svensk medborgare